WT-premiär!

Får väl försöka rycka upp bloggen med ett litet inlägg nu när jag har bestämt mig för mig att hålla den vid liv lite till…

Helgen har mestadels gått i hundarnas tecken. I lördags hade Vivvi ordnat ett jättekul, nytt och stort träningsområde till oss, och vi var där större delen av dagen och körde räddningssök.  Hedvig fick ett koppelsök med miljömässigt snälla legor, och Leicy fick en blandad kompott av svårare och lättare, fast och lös rulle. Hon har faktiskt blivit ganska duktig med fastrullen, och fixade t o m en avståndsmarkering med fast! Överhuvudtaget är jag nöjd med hur hon tog sig an uppgifterna. T o m gallertrappa gick bättre än väntat! Yoda var såklart också med och gick bra. Fast gå i däckhögar är inte hans favoritsysselsättning direkt…

I söndags var det dags för Leicy att göra premiär på WT. Spännande måste jag säga! Hon gick ut starkt och fick 20 p för vår första station (nr3). Den brittiske domaren kommenterade fint fotgående och fin avlämning :-)  På vår andra station (nr2) tog hon en liten, liten böj på invägen, som om hon tänkte nosa på nåt så jag lade till en inkallning vilket kostade poängen ner till 18. Sen gick vi till vattenstationen (nr 1) och den var jag lite spänd på. Vi stod en bra bit upp på land, och fick markering över till en liten ö, och det tror jag aldrig hon har gjort förr! Det var absolut ingen lång simsträcka, men ändå. Tycker faktiskt hon gjorde det fint, lite, lite plask, men hon hade inga betänkligheter över att gå i eller upp. Fint in, men så händer det…. Jag är så säker på att Leicy ALLTID lämnar i hand, så jag är överhuvudtaget inte med när hon droppar dummyn vid mina fötter… Lite onödigt, men vi hade 14 p med oss därifrån i alla fall.

Sen blev det väntan i en och en halv timme, i den första värmen för i år, och även om jag tycker hon tog det ganska lugnt så var hon helt färdig i huvudet när vi kom in på stationen. Bra fotgående, och hon markerade fint, tog en klockren linje på markeringen och jag såg en 20:a framför mig… Men benen och nosen orkade inte kommunicera, så hon måste praktiskt taget ha sprungit rakt över den, och fortsatte ut i terrängen… Jag gjorde ett par försök med pipan, och hon tog det men lyckades ändå inte få vittring på dummyn, och hennes dirigeringar är inte i närheten av så färdiga att jag kan stoppa och skicka flera gånger utan utdelning, så jag avstod och kallade in i stället. Efter ytterligare en timmes väntan på station fem, så utspelade sig nästan exakt samma sak där. Stackars tösen var helt slut mellan öronen… Där blev det väldigt tydligt att vi tränar alldeles för mycket själva och då blir ju passen för korta! Hur som helst är jag nöjd med hennes attityd även på dessa båda stationer, hon är med, hon markerar, hon har full fart ut – det är bara det där med att också orka koppla på nosen….

Sen var det Pinjas tur. Jag har sett fram emot denna start, för jag tycker att hon har gått strålande bra på sistone. Lyhörd och följsam, och att hon kan apportera, ja det vet jag ju…

Vi startade på station fem som var en dubbelmarkering där kastare och skytt förflyttade sig relativt långt mellan nr 1 och 2. Den fixade hon väldigt fint, men hade ett något slarvigt fotgående. Nästa station var svår, dubbelmarkering på linje, där den närmaste kastades först, och den skulle också in först. Pinja – i likhet med de flesta andra tror jag – brukar nästan alltid gå på sist kastad först, och satte full fart ut. Det gick åt några signaler för att få henne att släppa den, och ta mina tecken till den kortaste, men hon fixade det. Sen var det som om hon inte trodde att hon fick ta den bortersta, för hon jobbade och jobbade och jobbade – och jag blåste och blåste och blåste i pipan, men hon ville absolut inte lyssna på det örat. Riktigt, riktigt dåligt!! Sen kan man väl säga att det fortsatte ungefär så! Nu väntar en hård tid för PinjaPinsam, annars kan vi glömma både fler starter och höstens jakter!

Besviken och missnöjd, men hon är ju min lilla pärla ändå, på nåt vis…

Pinja <3

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Pinsamt…

Ja, det är faktiskt pinsamt…. senaste inlägget i bloggen är mer än ett år gammalt.
Hög tid att göra nåt åt det….

Snabb sammanfattning vad gäller hunderiet då…om man hoppar över alla roliga träningar och annan samvaro, så är aktiviteterna ganska blygsamma…

Juni: Yoda gjorde delprov 1 och blev godkänd
Augusti: Startade Pinja på ökl WT men det gick inget vidare. Kommer inte ihåg poängen, bara att jag var besviken…
Augusti var också månaden då vi tvingades ta farväl av Haddock. Från att ha varit med och kört sök på måndagskvällen, hur pigg som helst, till över 40 grader och knalldålig på tisdagsmorgonen. Ett dygn på djursjukhuset, med en svår lunginflammation (som med 100% säkerhet hade kommit tillbaka även om han hade svarat på behandlingen, men sedan var avskedet ett faktum. Fortfarande är tomrummet stort.
September: Leicy gjorde premiär på B-prov. Väldigt mycket mixtrande med ffa första fågeln innan den kom in, sänkte oss direkt och vi slutade på ett tredjepris. Ett dyrt sådant då jag lyckades få punktering på TVÅ däck på väg ut ur skogen. Bärgning, lift hemåt, hyrbil upp på måndagen och hämta bilen med nya däck…

Jaktsäsongen var lyckad och jag hade förmån och möjlighet att vara med vid ganska många tillfällen. Leicy fick vara med i blygsam omfattning och det gick ganska bra. Första mötet med en skammad and var lite otäck men det blev bättre och bättre! Pinja skötte sig – förutom en totalt nonchalerad inkallning då en and som hon letade efter plockades upp av en jägare – utmärkt.

Både Leicy och Yoda har fått höfterna röntgade, Yoda med A/A och Leicy med B/B. Helt ok. De har också gjort MH med riktigt bra resultat.

På långfredagen i år gjorde Yoda delprov 2 i Hultsfred. Visitation, hantering, mörker, hög fig och koppelsök gjorde han jättefint, men i ruinen hade han lååång fördröjning på markeringarna. Men han stannade hos figuranten hela tiden och jobbade, jobbade. Det var verkligen på håret, men domaren tyckte att det vore väldigt synd att underkänna en hund med sånt figurantintresse så han blev ändå godkänd!

2015 var ett förfärligt år. Detaljerna är för dumma för att skriva, men totalkaos på mitt jobb tog så mycket energi att det nästan tog över allt annat. Nästan allt. Det finns något som för alltid kommer göra 2015 till svartaste svart och djupaste sorg. Cancern tog min bror. Han kämpade i fast övertygelse att han skulle klara av det, men till sist tog krafterna slut. Slutet gick så fort, och det smärtar mig så att jag inte hann säga farväl… Det har kommit en tunn, skör hinna över sorgen, nu nästan ett halvår senare, men den spricker upp om man petar det minsta på den.

Nu som först känner jag lusten att träna hund igen, och jag planerar för en och annan start framöver. Och så planerar jag för en något mer levande blogg…..

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Helg med hund…

Ytterligare en helg har gått i hundens tecken. En rätt bra helg tycker jag. I går lördag var det premiär för Leicy och Yoda i utställningsringen. Visserligen bara inofficiellt, men dock premiär. Om man säger som så här….ståträning är väl det vi har sysslat allra minst med. Typ 2 x 5 minuter…ihop. Och ändå är jag rätt imponerad av hur de uppförde sig. Långt från perfekt, men inte heller så himla illa, och så här lyder kritiken. Bilderna blev inte så bra, men det är alltid något….


Yoda:
Trevligt uttryck, pigg allert blick, med vacker färg. Rak överarm, ngt knapp bröstkorg, bra päls, härlig svärta. Stark kompakt rygg, bra bakparti med god lårbredd, bra handlov, en tankefallande kors, använder sin svans väl, korrekt bett. Ridge på nosryggen men stör inte helheten. Trevligt visad.

Tik-jun-2
Leicy:
Bra huvud, mörka vackra ögon, korrekt ansatta öron, tillräcklig halslängd, ngt knappt förbröst, rak överarm, stark rygg, en tankesluttande kors, bra pälskvalitet men något knapp mängd. Bra svärta, tillräckligt vinklad bak, något knapp fram. Bär tyvärr svansen för högt i rörelse. Mycket trevligt temperamet, står lätt och ledigt med viftande svans. Trevligt visad.

Jamen, det var vill inte alltför illa. Det där med Leicys svans har jag aldrig noterat faktiskt…

Idag har jag varit på jaktträning, och trots nollgradigt och snöblandat regn på tvären så var det en rolig stund tillsammans med Vuokko, Christian, Lisbeth och Ann Hilde. Ann Hilde hade förberett ett par olika övningar med målet att hund ska ta tecknen och inte gå på det den tror att den ska göra. Första övningen, att gå igång i närsök trots störning av markering, gjorde Pinja jättebra, nästan för bra för att bli bra träning, om man kan säga så. Nästa var tre markeringspunkter, väl synliga och med mycket dragning i form av skott och kast. Här fick vi välja ut den vi trodde skulle bli svårast, och skicka hunden på den, och sedan se till att hunden verkligen gick på ”rätt” linje. Här blev det lite klurigt med en av dem. Precis när Pinja hade släppt ”fel” punkt med ögonen slog den henne i näsan och hon vände upp mot fel punkt igen. Men träningsmässigt blev det väldigt bra!!

Med Leicy blev det bara en kort linjeträning, eftersom jag märkte sist att hon tyckte det var jobbigt att apportera in mot linjen där det satt andra hundar. Nu var alla hundar nya för henne, men det gick ändå jättebra. Sen hämtade en av de andra hundarna ett par medan hon var passiv i linjen. Inte så mycket träning, men det blev väldigt bra!

Till veckan väntar mer hunderi – härliga tider!

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Säsongen har börjat

Kanske är jag galen…..men jag har bytt bloggverktyg. Just det är väl inte så konstigt, men jag ville inte riktigt bli av med alla gamla inlägg, så nu är allt kopierat in i den nya bloggen. Inlägg för inlägg……. Därför ser det kanske lite skumt ut….


Skapad av Ing-Mari 27 feb, 2015 18:54:09

Under den månad som gått sen mitt förra inlägg har det hänt massor! Inte minst vad gäller ljuset!! Underbart att kunna hinna ut en liten sväng efter jobbet innan det är becksvart! Förra veckan släckte jag ytterlampan när jag åkte till jobbet. Bara det… smiley

Träningen har också kommit igång, lite mer ordentligt och det är ju både roligt och välbehövligt. För Leicys del fokuserar jag just nu mest på att nöta höger-vänster-ut-tecken. Det har inte precis gått av sig självt, men nu börjar det lossna. Stoppsignalen sitter bra under hopp och lek, men de ytterst få gånger jag har testat det i en situation där hon jobbar, blir det inte riktigt så distinkt som jag önskar. Men jag hamnar själv i en konflikt här. Jag behöver träna i rätt situation – uppenbarligen – men jag vill ju absolut inte att hon börjar tveka eller stanna och fråga på linjetagen…

För två veckor sen var Ingela uppe och tränade. Så tacksam över all visdom hon delar med sig av. En bra och fokuserad markeringsträning blev det för Pinja och Ingelas Jazzå. Sen linjetag där de skulle gå över platsen för markeringarna. Efter en stunds vila i bilen gjorde vi om samma övning på ny plats. Leicy fick en övning i att fånga upp och stanna i vittringen och jobba noga, vilket jag iofs tycker att hon är ganska duktig på, men det behöver ju underhållas. Ingela kastade en dummy som Leicy fick hämta, och medan den var på väg in, gömde Ingela en boll på samma punkt. Jag skickade Leicy dit och hon letade och letade….efter dummy. Hon tog inte bollen! Hon hittade den utan tvivel, men hon trodde nog inte att det var den hon skulle hämta… Lilla snuttan, så konstigt… Sen fick hon en tre kastade dummies, inte på nåt långt håll, men meningen var att hon skulle minnas, fokusera och hämta den som jag (läs Ingela smiley) valde ut. Detta måste jag säga att hon gjorde fantastiskt bra. Efter lite korvgrillning och lite träning med Mekko, så avslutade vi med ett parsök på vilt med Jazzå och Leicy. Tyckte att Leicy blev lite mesig i söket, men det kanske inte var helt smart att lägga det i en uppförsbacke för en trött unghund. Viktigast var i alla fall att hon hanterade viltet på ett bra sätt. Hon fick prova kanin, jag tror för första gången, och det gick fint!

Väldigt nöjd med denna dag!

Förra helgen, alltså 20-22 februari, var en spännande och rolig helg. Började på fredagsmorgonen med vaccination av Haddock. Vaccinationen gick bra, men hans ögon såg inte fina ut. Vi har ju tyckt att de har geggat lite, och att han blivit väldigt grå i ögonen, men har trott att det grå har varit åldersförändrigar som blivit värre. Nu verkar det vara något annat, och vi har dåligt samvete för att vi inte har kollat upp det tidigare. Han fick droppar för inflammationen och på måndag ska Olle undersöka ögonen på honom.

På eftermiddagen var det ögon igen. Dags för ögonlysning av både Yoda och Leicy, och de var ua båda två. Var väl inte jätteorolig för detta, men det är ändå skönt när det är gjort.

I lördagsmorgon, nej snarare lördagsnatt, tog jag Pass Pengar och Pinja och åkte med Ingela och Helena D till Danmark för start på C-prov. Danskt C-prov är (har jag nu lärt mig) som ett B-prov fast inofficiellt, och just detta provet gick på dummy. En rasande trevlig dag måste jag säga, och jag är jätteglad att jag hakade på detta. Provet bestod av en enkelmarkering, där den enda svårigheten egentligen bestod av att kastaren gick iväg direkt efter kastet. Pinja blev så vansinnigt nyfiken på platsen där han hade stått och tog en lov dit, men jobbade vidare själv och hittade. Dubblen var lite klurig, då den syntes väldigt dåligt, men hon hade ändå hygglig koll. Sist kastad tog hon på spik i stort sett. Först kastad var värre, men trots att det tog lite tid för henne att hitta, så låg hon i rätt område och jobbade (lite onödigt stort stundtals kanske…) tills hon hittade den.

Sen var det dirigering över en sänka med nån sorts växtlighet och upp i slänten på andra sidan. Pinja gick bra ut, men kom ut till höger lite och där tappade man hunden bakom en stor gran alldeles vid sidan av platsen där man skickade. Många stoppsignaler blev där, och ska man se nåt positivt med det, så var det att hon faktiskt lydde varenda signal. Jag skickade vänster, men det är svårt att springa på tvären i ett uppförslut, så det blev en både och plötsligt höger igen. När matte väl kopplade på båda hjärnhalvorna och tog henne närmare, och styrde upp henne nedan för sluttning, så gick det såklart direkt. Sen sök i par med annan hund. Här tyckte jag hon hade väldigt dålig fart, men egentligen gjorde det inget, för söket var ganska litet, och som domaren sa, farten är inte avgörande när söket är effektivt, och det var det minsann.

Pga den trassliga dirigeringen slutade vi på en tvåa, men jag är jättenöjd. Nu ser jag fram emot att komma ut på lite fler prov i vår!

På söndagen var det dags för jaktkurs för Pinjas valpar. Såå kul att träffa dem och se hur duktiga de har blivit!! Bra stadgeövningar bl a, och förstås apporteringsövningar också. Avslutningsvis en walk-up där jag faktiskt vågade gå med Leicy lös hela vägen, och det gick såå bra!! Det jag märkte vid ett par tillfällen var att hon blev lite låg av att apportera in framför gruppen, så där får man nog tänka på att lägga lite mera dragning… Helnöjd även med den dagen.

Ja, jisses, nu blev det sådär långt igen smiley

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Vinter

Skapad av Ing-Mari 24 jan, 2015 22:23:12

Tycker ändå att det går rätt bra med min nya blogginspiration. Knappt en vecka sen sist, ju smiley Även om man nu faktiskt märker att dagarna blir aningens längre så är det ändå rätt länge kvar till det inbjuder till så mycket träning kvällstid. Blir mest att vanka runt sina kvällsrundor med pannlampa på… Nu har vi i alla fall fått vinter med ca 15 cm snö och ett par minusrader. Härligt om ni frågar mig. Tyvärr blir den väl inte så långvarig smiley

I tisdags tränade vi räddning, och gjorde det medvetet ännu mörkare, genom träning på Räddningstjänstens Brandövningsplats. Hedvig fick börja med en fig där hon fick jobba ut långt från mig inne i rökövningshuset. Själva figgen var lätt, men ibland blir det ändå lite halvklurig vittring inomhus och hon fick jobba en liten stund för att komma ända fram. Nästa var en våning upp inne i ett rum där vi ställt ett lågt skåp framför dörren. Hon fixade det jättebra, men jag vet inte vad jag tänkte på… Hon hoppade upp på skåpet och efter viss tvekan ner på andra sidan. Detta vill jag ju inte lära henne!!!!! Att hoppa på måfå i kolmörker?? Det KUNDE ju varit fem meter ner på andra sidan. Jag slår nåt hårt i skallen på mig själv och lovar att inte göra om det!!

Ett sök utanför huset gav en figurant ute på en balkong och en till gömd bland några skivor och säckar med halm. Ingen större utmaning för Barba-skön-hunden, men kul hade hon. Yoda imponerade lite i mörkret som han dundrade in i och letade rätt på sina figuranter utan tvekan. Leicy fick ett par också, men var lite mera skeptiskt till det hela, och fick ha lite stöd för att våga gå över gallerdurkarna i ett av rummen. Troligen tog det all hjärnkapacitet, för när hon sen kom ut och råkade få två figgar i nosen samtidigt så blev det också jättesvårt. Hon löste det, men det var en riktigt trött liten dam efteråt.

Igår tog jag Pinja och Leicy på promenad. På vägen lade jag ut två linjetag på en äng, som fick ligga och sudda medan vi gick vår runda. Kom tillbaka en god stund senare, och ställer upp mig med Leicy först. Härligt att se hennes fokus. Riktar upp och skickar och hon går rakt ut med full fart och hittar direkt. 75 meter ungefär smiley Väldigt nöjd med det! För Pinja blev det svårare. Dels var hennes avstånd betydligt längre, men framför allt fokuserade hon väldigt intensivt på Leicys markerinspunkt. Fick stoppa och göra om ett par gånger, men när jag väl fick henne på rätt spår, gick hon rakt och långt och fick hem sin dummy. Då får man väl vara nöjd, trots allt?

Leicy har börjat låta lite, tyvärr. Som jag tolkar det så handlar det inte om upphetsning eller stress, men när hon blir uttråkad så kommer det ett litet gnissel. Det gillas INTE. Vill inte göra allt för stor sak av det på den här nivån, men idag gick vi ut bara för detta. Rastad var hon innan, men hon fick också rusa av sig lite extra för att inte råka trigga nåt i onödan. Sen ställde jag upp oss, kastade en dummy. Först väntade hon tyst och fint, men efter kort stund kom det där gnisslet. Låtsades inte höra, och när hon efter en stund blev tyst igen, så gick jag och hämtade dummyn och sen gick vi hem. Dötrist träning, men jag hoppas att det kan vara ett litet steg i rätt riktning…

Avslutar med en bild på finaste Pinja. En som är lycklig över snön smiley

Publicerat i Okategoriserade | 107 kommentarer

Bra helg!

Skapad av Ing-Mari 18 jan, 2015 19:37:44

Söndag kväll och jag har haft en riktigt bra helg, med precis lagom blandning av soffhäng och hundaktiviteter. De fina bilderna har Camilla Bogren tagit.

Igår kom David och Camilla med en av Pinjas ”valpar”, Solo, på besök. Vi tränade först ett rejält förmiddagspass, där vi började med markeringar. Av någon anledning var Leicy överhuvudtaget inte med på banan. Rusade ut men hade inte minsta susning om var den landat. Fick ta in henne och kasta om flera gånger. Udda…

…………..Från vänster: Solo, Leicy, Yoda och Pinja

Sen gick vi över på sök. Lade ut ett ganska stort sök med 15 dummies i varierande storlek och modell. Solo, Yoda och Leicy fick ta tre var, växelvis, och sen fick Pinja städa upp de kvarvarande tre. I detta område blir söket alltid klurigt vittringsmässigt, men jag tycker att de jobbade strålande bra allihop!

…………. Leicy lämnar av

Lite följsamhet/stadga/minne/linjetags-övning á la Ingela Karlsson blev det sen, och det vållade inte heller några stora problem. Leicy gjorde ett såå snyggt stopp, tog ”sök-höger” signalen perfekt – men bommade dummyn!! Så typiskt! Men hon vände upp själv efter bara ett par meter och fick hem den så det blev ju bra ändå.

Avslutade förmiddagspasset med varsitt långt linjetag. Jag valde ett något längre än David, då Leicy har gått i den linjen innan, och hon stannade upp och ville undersöka platsen där han hade stått, men jag sa till henne och lyckades få ut henne rätt i linjen igen :-)

Vi åkte hem till oss och värmde oss med lite fika, men sen var vi på det igen. Ett kortare pass där vi började med att lägga ut samma långa linje (fast åt andra hållet) för att det skulle få sudda ordentligt. Sen jobbade vi lite med Leicys markeringar, kast på samma punkt, fast med hunden på olika ställen. Det gick riktigt bra. Solo fick dubbelmarkering och gjorde det kalas! Vilken markör den killen är!!

………….. Duktige Solo!

Ett par linjer med störningsmarkering och en ”klocka” var, och till sist dags för vår suddade linje. De var rejält trötta, så det var ju lite spännande om de skulle fixa det. Leicy började – siktade in sig…och gick som ett spett rakt ut och rakt in i vittringen!! Och så blev det Solos tur – och han gjorde det precis lika bra han!!

Vilka härliga hundar – lätt att glömma bort att det fortfarande är unga, och vi kunde inte riktigt låta bli att prata både unghundsderby, flatmästerskap och B-prov…. Men det får bli en senare fråga, i alla fall för min del…

…….. Jag och tre glada vänner, Pinja, Leicy och Yoda. Ser ju hyfsat städat ut smiley

Idag, söndag, blev det en kort men bra träning för bara Pinja. En riktigt lång och lite klurig linje med sudd, och dessutom med störningsmarkering, över åker, stenmur, betesvall och uppför en liten sluttning. Hon gick med riktigt fullt ös, förvisso lite snett men tog mina dirigeringar som aldrig förr och mattes hjärta smälte! Husse var med och kastade en trippel. I vanlig ordning blev mittenapporten svårast, men hon spikade 1 och 3, och hade ett tydligt minne av att det var en till – bara inte helt hundra på var. Tog in henne och började om, och då gick hon nästan rakt på. Henne är jag däremot sugen på att starta på prov – om bara vattenarbetet vill funka denna säsongen…

………….. Pinja smiley

Var ju också tvungen att kolla om Leicy verkligen HAR slutat markera… Det har hon inte… Bara Leicy och jag på en skogsrunda med några övningar längs vägen avfärdade den misstanken smiley

Så…..en toppenhelg, helt enkelt!

Publicerat i Okategoriserade | 153 kommentarer

Vardag igen

Skapad av Ing-Mari 09 jan, 2015 17:10:49

Ja, då var helgerna över och vardagen är tillbaka. I alla fall nästan. Jag hade lyxen att ha ledig fredag idag, så det blev mjukstart med bara två dagars jobb denna veckan.

I tisdags tränade vi räddning – trettondag eller ej! Leicy fick tre figgar, den första inte så svår egentligen, men vittringen slog in i ett utrymme med nätväggar, så hon fick jobba en stund för att komma på att man var tvungen att gå ut och sen in igen för att ta sig fram. Sen fick hon för första gången prova en hög fig. Inte jättehög, det vore ju lite elakt, men ca 1,60 upp gissar jag. Ungefär i min ögonhöjd, och i alla fall för högt för att hon skulle kunna resa sig och få kontakt. Först rusade hon ett par rundor runt när hon kände vittring, och sen slog hon av på takten och sökte metodiskt och fint, tills hon reste sig emot och bestämde att ”här är den”. Väldigt kul att se! Sen hade vi en fig ganska väl gömd uppepå en lastkaj, den fick hon vittring på ute på gården, och gjorde ett jätteskutt upp och jobbade sig in till figgen. När söket var gjort gjorde vi några enkla markeringsövningar med lösrullen, och det satt där det skulle också. Så nöjd med denna söta ska-inte-bli-räddningshund-fröken :-)

Yoda Yoddlare hade dessa legor + en annan bakom några skivor vid en vägg, fast han körde lösrulle på legorna (utom den höga) och fixade det lätt som en plätt. Han börjar bli riktigt duktig den lille skiten :-)

Hedvig hade liknande legor och det var inga större konstigheter, mer än att hon slog i ordentligt på ett ställe. Skrek till (och det gör hon inte i första taget) och var lite krum efter, men vi kunde inte hitta någon synbar skada och inte heller någon ond punkt, så jag kan inte förstå annat än att hon bara fick en smäll. En liten aning slarvig på en lega tycker jag, markeringen kom inte där jag hade förväntat mig, men det var inte på något sätt fel! Men hade hon letat runt HELA mojängen hade hon hittat vägen in. Det är ju lite ovanligt för henne att inte ta sig in, men hon låste vittringen där och gav sig helt enkelt inte. Och vem är jag att säga var markeringen är rätt?? Uppenbart att vittringen kom ut där…

Och så fick gammelman ett par legor koppelsök och en massa mjukost = lycka!!

Idag har Yoda och Leicy fått sin ettårsvaccination. Det är inte klokt vad tiden går!!

Publicerat i Okategoriserade | 91 kommentarer

Trettondagsafton

Skapad av Ing-Mari 06 jan, 2015 08:54:06

Igår tog husse med sig Yoda på räddningshundträning och för ovanlighetens skull stannade jag hemma. Hade verkligen tänkt hinna MASSOR, men det blev i alla fall lite gjort. Ett av projekten var hundgodistillverkning. Hittade ett recept för länge sen, som jag sen dess har tänkt att jag skulle testa, men det har inte blivit av. Nu är det gjort, och det blev väldigt bra, men jag är inte säker på att det var värt besväret.

Nu var det ett tag sen, så jag tyckte det var hög tid att lägga ett blodspår till Leicy. Dagarna är ju inte så långa så vill man inte lägga över en hel natt så blir det ju inte så många timmar. Nu blev det 650 meter och 5 timmar i minusgrader. På det stora hela gick det riktigt bra. Hon var lite försiktig i början, beredd att hoppa undan om den blödande älgen plötsligt skulle anfalla, men sen blev hon mer och mer frimodig och spårade jättefint största delen. Jag hade följt en skogsväg med granris i spåren en liten bit, och det var svårt för henne, men hon redde ut det. 90 graders vinkel fixade hon hur enkelt som helst, och när vi väl fick ”stora tapptet” så var det mestadels mitt fel. Antingen ska man snitsla noga eller lita på hunden!! Där fick vi jobba en stund, men så plötsligt vindade hon spåret och var superbestämd på att det var dit vi skulle gå. Sen gick det jättefint in i ”mål”. Vi har kanske lagt fem-sex spår innan, och hon har hela tiden gått med lite skräckblandad förtjusning, men detta blev väldigt bra, och jag är nöjd :-) Det borde nästan kunna bli ett anlagsprov framåt vårkanten!

Lagom när jag gått spåret, kom husse hem och var helnöjd med dagen och hunden! För övriga hundar blev det bara hopp & lek, men de tyckte det var okej :-)

(Klicka på bilderna och scrolla ner så kan man se dem större, och bläddra mellan dem)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Ett långt inlägg…

Skapad av Ing-Mari 04 jan, 2015 10:20:43

Ja, det blir ju långt, om man ska ta igen ett halvårs uteblivet bloggande… Egentligen borde jag verkligen stänga ner alltihop, men det är ju ändå lite kul….i alla fall i perioder.

Tar väl helt enkelt hund för hund, och gör en snabb resumé om vad som hänt sen sist…

Haddock, finaste farbror som går mot sin 13 födelsedag. Han är pigg för sin ålder och går ett litet sök varje vecka, hänger med på halv-mila-promenaderna och en glad pensionär. Fast nog märker vi att han inte är lika stadig i bakkroppen längre, och utan tvivel ser han väldigt dåligt nu. Han har ganska kraftiga blåsljud på hjärtat, men veterinären har sagt att det inte är något att bry sig om så länge han inte visar några tecken på att må dåligt av det. Under hösten här så bröt han en klokapsel, och blev tvungen att få lugnande för att det skulle kunna åtgärdas. Det blev ganska jobbigt för honom, men han hämtade sig ändå rätt fort.

Hedvig tuffar på hon också. Var halt i somras, och man hittade en lindrig artros i en hasled. Kan ibland se att hon markerar lite när hon har gått hårt, men för det allra mesta är hon som vanligt :-) Hon går som tåget i räddningssöket, och i oktober månad blev vi uppringda av Missing People som bad oss hjälpa till i ett eftersök, vilket vi såklart gjorde. Dessvärre utan framgång :-(

Vi återupptog lite jaktträning i början av hösten, med en tanke på att hon skulle fått gå med på någon jakt i höst, men det blev inte så. Men hon tycker det är kul och hämtar lite dummiesar ibland bara därför :-)

Med Pinja var ju förhoppningen att vi skulle varit igång på både prov och KKL i år, men det har inte blivit något alls av. Har fått tillgång till ett fantastiskt ställe att träna vatten på, och började hårdträna dirigering främst på vatten, men också på land. Men något gick totalt snett, och hennes linjer blev bara sämre och sämre. Jag blev besviken och irriterad, och den onda cirkeln var ett faktum. Några dagar efter första jakten, tror det var sista helgen i augusti, kunde hon plötsligt inte hoppa in i bilen. Inte så att hon tvekade eller protesterade, nej hon försökte, men hon kunde helt enkelt inte. Hon hade väldigt, väldigt ont i ryggen! Lite smärtstillande och lång vila blev det, men sedan ett par månader tillbaka, kanske drygt det, är hon helt och hållet symptomfri, och går fullt ut på träning och har också varit med på jakt efter det. Funderar över om hon hade ont redan under sommaren och det var därför ingenting ville fungera. Nu har jag inte kunnat köra några vattendirigeringar efter det, men på land går hon just nu kanonbra, och jag hoppas att vi ska komma ut på prov i vår!

Yoda, snart ett år gammal är en riktigt mysig kille med alla fyra tassarna på jorden. När han blir stor ska han bli räddningshund, och så här långt går han riktigt bra! 14 december gjorde han inträdesprov, och blev godkänt med kryss i alla de rätta rutorna. Det är långt kvar – det ska gudarna veta – men om det fortsätter så här så tror jag absolut att han kommer att fixa det! Han markerar med lösrulle (blandat med hittaövningar förstås) och gör det galant.

Yoda har fått prova på några viltspår också, men har inte riktigt anammat det. Blod i skogen är lite skrämmande, och om det då råkar hänga nån fladdrande snitsel så är det ju dubbelt läbbigt. Nu är jag tämligen övertygad om att det bara handlar om spökålder så vi kanske provar igen.

Apporterar gör han också en del, men fokus ligger på räddningen.

Slutligen Leicy, som börjar bli duktig på det mesta smiley Hon ska förvisso inte bli räddningshund, men jag har en plan som inbegriper personsök, så vi tränar ändå, och hon tycker det är jättekul. Vi har börjat lite smått med lösrulle, och det funkar hyfsat, fast ibland kan hon stå med rullen i munnen en liten stund innan hon lämnar figgen- Det får väl dock betraktas som lyxproblem.

I jakten går det också framåt. Söket har blivit riktigt bra, linjetagen funkar mestadels bra, och hon gör fina avlämningar. Hon blir gärna lite kort i markeringsarbetet, och höger-vänster sitter inte så vidare smiley men det kommer väl!

Även hon har provat lite viltspår och trots att hon också har varit lite spökig så har de sista spåren gått riktigt bra. Fast det behövs inte så mycket för att hon ska bli störd. Inte så värst bekymrad över det dock…

Sådär, en liten resumé, nu ska det -kanske- bli lite bättre ordning på bloggandet framöver!

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

2014-05-03

Tänka sig…

Skapad av Ing-Mari 03 maj, 2014 08:20:31

Jag trodde jag skulle uppdatera bloggen var och varannan dag när valparna kom. Jag skulle vara ledig med all tid i världen, och såklart inspirerad till allt som har med hund att göra…

Ja, inspirationen var det väl inget större fel på egentligen, men dels har jag haft mycket annat att göra, och dels har det varit oändligt mycket roligare att sitta på gräsmattan och bara njuta av våren och av de små härliga liven.

Valparna – Yoda och Leicy ur Coatfloats Star Wars-kull med Pinja som mamma, har nu hunnit bli 16 veckor gamla, snart fyra månader, så att beskriva allt som hänt sen de kom är nog ingen ide jag försöker smiley De mottogs väl av framför allt valpälskande Haddock här hemma. Hedvig är väl inte lika imponerad, och håller sig undan om hon kan. Nu börjar de dock bli så stora så att hon kan tänka sig att umgås lite om de bara håller sig på mattan. Ibland har vi tyckt att hon nästan har varit taskig, men samtidigt är det en hälsosam läxa för små valpar, att man inte bara kan dundra in i en annan hund helt ostraffat…

De växer så det knakar, och det där allra första puttinuttsöta är redan förbi, på gott och ont. Mesta ”träningen” har hittills handlat om kontakt, om att sköta sig i kopplet, komma på inkallning, och såna saker. Och lite har vi pysslat med att gripa en dummy från marken och lägga i en utsträckt hand. Enkelt, kravlöst, stilla och lugnt. En hel del miljöträning har vi också hunnit med, gungande barn och en dam med skenande rullator i Apladalen, stora, stora skogen (där man får hålla koll så att husse & matte inte försvinner) klättra på stenar och plåtar, gå på nätbeklädd vandringsled, mm.

Så här långt känns de väldigt coola, t ex drösade två kompostgaller i golvet när de bara kanske 10 veckor. Givetvis ryggade de undan, men 5 sekunder senare gick de båda rakt över det. Sedan fick det ligga kvar som ren miljöträning ett tag smiley

Vad händer då i övrigt?
Jo, Hedvig och jag har gjort funktionskontroll – med allra största sannolikhet vår sista, vilket känns inte så lite vemodigt. Det är nästan omöjligt att förstå, men nästa år fyller Hedvig 10 år, och om vi vill fortsätta hänga kvar i Swift då, så måste vi göra MRT årligen, och då behövs ingen funktionskontroll. Ska väl förresten tillägga att vi blev godkända på funktionskontrollen. Vad jag vet så bommade vi en figurant, tack vare Hedvigs klantiga förare smiley men i övrigt var jag nöjd med dagen!

Haddock fick för några veckor sen plötsligt en stor svullnad under ögat, och veterinären bekräftade vår misstanke – tandfraktur med inflammation i roten, och tanden måste opereras bort. Det kändes jättejobbigt. När vi vaccinerade senast hördes blåsljud på hans hjärta, så nu blev vi väldigt oroliga för om och hur han skulle klara en sövning. 12 år gammal och med blåsljud… Men vi hade inte behövt oroa sig, först ultraljud på hjärtat och sen lite extra koll under själva op, och allt gick strålande. Det är nu nästan tre veckor sen och han har återhämtat sig bra.

Pinja – laddad till max efter valpkullen – har ändå gått riktigt bra på träning nu. På kennellägret förra helgen (rysligt trevligt!!) gick hon t o m linjetag på vatten riktigt bra. Visserligen med ganska väl suddad retning, men dock… I morgon väntar kurs för Jens Palmkvist, förväntar mig att det blir både nyttigt och kul!!

Nu orkar nog ingen läsa mera! Vill bara tillägga att det finns gott om bilder på valparna i galleriet smiley

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd