Ett långt inlägg…

Skapad av Ing-Mari 04 jan, 2015 10:20:43

Ja, det blir ju långt, om man ska ta igen ett halvårs uteblivet bloggande… Egentligen borde jag verkligen stänga ner alltihop, men det är ju ändå lite kul….i alla fall i perioder.

Tar väl helt enkelt hund för hund, och gör en snabb resumé om vad som hänt sen sist…

Haddock, finaste farbror som går mot sin 13 födelsedag. Han är pigg för sin ålder och går ett litet sök varje vecka, hänger med på halv-mila-promenaderna och en glad pensionär. Fast nog märker vi att han inte är lika stadig i bakkroppen längre, och utan tvivel ser han väldigt dåligt nu. Han har ganska kraftiga blåsljud på hjärtat, men veterinären har sagt att det inte är något att bry sig om så länge han inte visar några tecken på att må dåligt av det. Under hösten här så bröt han en klokapsel, och blev tvungen att få lugnande för att det skulle kunna åtgärdas. Det blev ganska jobbigt för honom, men han hämtade sig ändå rätt fort.

Hedvig tuffar på hon också. Var halt i somras, och man hittade en lindrig artros i en hasled. Kan ibland se att hon markerar lite när hon har gått hårt, men för det allra mesta är hon som vanligt :-) Hon går som tåget i räddningssöket, och i oktober månad blev vi uppringda av Missing People som bad oss hjälpa till i ett eftersök, vilket vi såklart gjorde. Dessvärre utan framgång :-(

Vi återupptog lite jaktträning i början av hösten, med en tanke på att hon skulle fått gå med på någon jakt i höst, men det blev inte så. Men hon tycker det är kul och hämtar lite dummiesar ibland bara därför :-)

Med Pinja var ju förhoppningen att vi skulle varit igång på både prov och KKL i år, men det har inte blivit något alls av. Har fått tillgång till ett fantastiskt ställe att träna vatten på, och började hårdträna dirigering främst på vatten, men också på land. Men något gick totalt snett, och hennes linjer blev bara sämre och sämre. Jag blev besviken och irriterad, och den onda cirkeln var ett faktum. Några dagar efter första jakten, tror det var sista helgen i augusti, kunde hon plötsligt inte hoppa in i bilen. Inte så att hon tvekade eller protesterade, nej hon försökte, men hon kunde helt enkelt inte. Hon hade väldigt, väldigt ont i ryggen! Lite smärtstillande och lång vila blev det, men sedan ett par månader tillbaka, kanske drygt det, är hon helt och hållet symptomfri, och går fullt ut på träning och har också varit med på jakt efter det. Funderar över om hon hade ont redan under sommaren och det var därför ingenting ville fungera. Nu har jag inte kunnat köra några vattendirigeringar efter det, men på land går hon just nu kanonbra, och jag hoppas att vi ska komma ut på prov i vår!

Yoda, snart ett år gammal är en riktigt mysig kille med alla fyra tassarna på jorden. När han blir stor ska han bli räddningshund, och så här långt går han riktigt bra! 14 december gjorde han inträdesprov, och blev godkänt med kryss i alla de rätta rutorna. Det är långt kvar – det ska gudarna veta – men om det fortsätter så här så tror jag absolut att han kommer att fixa det! Han markerar med lösrulle (blandat med hittaövningar förstås) och gör det galant.

Yoda har fått prova på några viltspår också, men har inte riktigt anammat det. Blod i skogen är lite skrämmande, och om det då råkar hänga nån fladdrande snitsel så är det ju dubbelt läbbigt. Nu är jag tämligen övertygad om att det bara handlar om spökålder så vi kanske provar igen.

Apporterar gör han också en del, men fokus ligger på räddningen.

Slutligen Leicy, som börjar bli duktig på det mesta smiley Hon ska förvisso inte bli räddningshund, men jag har en plan som inbegriper personsök, så vi tränar ändå, och hon tycker det är jättekul. Vi har börjat lite smått med lösrulle, och det funkar hyfsat, fast ibland kan hon stå med rullen i munnen en liten stund innan hon lämnar figgen- Det får väl dock betraktas som lyxproblem.

I jakten går det också framåt. Söket har blivit riktigt bra, linjetagen funkar mestadels bra, och hon gör fina avlämningar. Hon blir gärna lite kort i markeringsarbetet, och höger-vänster sitter inte så vidare smiley men det kommer väl!

Även hon har provat lite viltspår och trots att hon också har varit lite spökig så har de sista spåren gått riktigt bra. Fast det behövs inte så mycket för att hon ska bli störd. Inte så värst bekymrad över det dock…

Sådär, en liten resumé, nu ska det -kanske- bli lite bättre ordning på bloggandet framöver!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.